Gör inga värderingar
2010-07-03
Ghana får en straffspark i slutminuten av förlängningen av kvartsfinalen mot Uruguay efter det att Suarez på mållinjen räddat ett givet mål med handen. Gyan kan avgöra matchen men skjuter i ribban och straffsparksläggning skall ske. För sydamerikanerna är detta som en skänk från ovan. De hade redan räknat med att förlora och får oväntat en ny chans, det vill säga har inget att förlora. Tvärtom för afrikanerna. Att börja straffläggningen med vetskapen att den bäste straffskytten just missat en straff känns som en ytterligare belastning. Uruguay sätter den första straffen och Gyan revanscherar sig genom att kvittera till 1-1. Vid ställningen 3-2 till Uruguay missas tre straffar i följd varpå Abreu gör 4-2 och matchen är avgjord.
Ghananerna upplevde givetvis en oerhörd besvikelse efter straffmissen i förlängningen och negativa tankar som ”Vi har allt att förlora” dök säkert upp. Och inför varje straff låg de under med ett mål och då kommer lätt tankar som ”Jag får inte missa”. Det är naturligt att göra värderingar i form av bra eller dåligt, men negativa värderingar tar fokus från det man skall göra och har oftast negativa konsekvenser för beteendet.
Det finns i princip två sätt att skjuta straffar. Det ena är att vänta ut målvakten och placera straffen där en lucka uppstår. Det andra sättet är att slå straffen på ett förutbestämt ställe. Det förstnämnda sättet kräver oerhörd kyla och stresstolerans. Det andra sättet kräver total koncentration på det som skall göras och kan tränas mentalt. Är det lönt att träna mentalt på att lägga straffar? Ja, åtminstone inför stora turneringar som VM, men det måste tränas, och det måste ske flera veckor i förväg för att lyckas hantera den yttre pressen och skärma av alla yttre och inre distraktioner. Som sagt, det är ofta den mentala styrkan som är avgörande.
Erwin Apitzsch
